Loke Nyberg: Aldrig Mera R

Jag flydde som en fgel ver gatorna en natt
med kften full av blod och av saliv.
Jag flydde som jag brukar som en rtta frn en katt
frdmjukad, frnedrad, fr mitt liv.
Natten fylldes utav vld och vansinniga skrik
frn de som jagade mig med stora tunga steg.
Bttre fly n illa fkta skrek min tanke i panik
medans mitt hjrta repeterade ordet feg.

Och med min harhjrtade fart s kom de efter ganska snart
men genom skrcken skrek mitt hjrta som besatt:
Att om du flyr p detta stt s r det inte mer n rtt
att det r dem som stter villkoren inatt

Och jag vet inte vad som hnde vad som styrde mitt beslut
fr allt jag sg var vrede, vld och blod.
Men i samma stund jag skulle lyckas undfly dem till slut
s stanna jag i steget dr jag stod.

P en sekund var de ikapp mig nr jag lngsamt vnde om.
De kom emot mig som en strtvg som en storm.
Och fastn natthimlen blev vit av deras vrede nr de kom
bar de alla sotsvart blick och uniform.

Och allt blev stilla en sekund och jag darra som en hund
hjrtat sprngdes i mitt brst vid varje slag.
De kom emot mig i en ring och jag fatta ingenting
men i den stund som mina ben gav vika hrde jag mig st och skrika:

Jag r inte rdd. Jag r inte rdd. Jag r inte rdd. Nej, jag r inte rdd.
Fr hur hrt ni n kan sl ska jag vara hrdare nd
och av det hat som kommer ifrn er fr ni tillbaks fem gnger mer.
Men jag r inte rdd. Jag r inte rdd. Jag r inte rdd. Nej, jag r inte rdd.

Fr var och en av oss som ddas ska tusen nya fdas
fr att st hr blodig brnd och svedd, tillintetgjord men aldrig mera rdd.

Jag ska vara allt ni hatar. Allt ni fruktar allra mest.
Allt ni finner obehagligt, onormalt.
Jag ska sprida mig i landet som en farsot som en pest
och infektera erat samhlle totalt.
Ja, fr er ska jag va blatte, jugge, kosovoalban.
Fr er r jag frn Uzbekistan.
Med hiphop-stylad burka med kroksabel, turban.
Er ryska maffia och eran taliban.

Jag ska se det som en seger om ni ser mig som en neger.
Hiv-brande, Kat-tuggande svart.
Jag snor cyklar, jobb och brudar. Jag r juden ibland judar.
Jag r ZOG och jag finns verallt men ni vet inte vart.

Ni gissa rtt att jo, javisst. Visst fan r jag er kommunist.
StaliLeniTrotskiMaoAnarkist.
Perverterad satanist. Bevpnad djurrttsaktivist
och mycket riktigt ska jag vara er kastreringsfeminist.

Jag r er samhllsparasit. Handikappad transvestit.
Jag r hemls och packad och hg.
Rastafari och vegan knsopererad lesbian.
Herregud jag ska s hjrtans grna vara eran bg.

Ja, det r mig ni ska hata. Denna natt p denna gata.
Bara kom! Jag r fienden av varje typ och slag.
Fr om vanlig innebr att vara nt av det ni r
och dela era ideal d ska jag aldrig nnsin bli normal men...

Jag r inte rdd...

Ni kan nog gissa hur det slutade, jag hade ingen chans
det blev emo-rr och tjugofyra stygn.
Och en sirenskrikande frd i en hysterisk ambulans
och en Salhgrenskavisit p fyra dygn.

Men jag minns knappt vad som hnde, jag minns knappt att de slog
eller att de stampa p det lilla som blev kvar.
Jag minns bara jag lg bldande och vrkande och log
som en sol och som den segrare jag var.

Och med gatan mot mitt ra tyckte jag mig kunna hra
sjlva stadens puls och djupa andetag.
Sedan hrde jag en sng frn varje port och trappuppgng.
Ja, det var s marken brja gunga och jag hrde staden sjunga...

Jag r inte rdd...